Usch vad mycket man har att göra när man har varit borta. Man vet inte riktigt var man ska börja. Tur att det är en kort vecka. Mjukstart är alltid bra.


Min syster och Viggo kom förbi och fikade en snabbis. Stackars syster. Den där bebisen verkar ha bosatt sig för gott inne i magen. 2 dagar över tiden hittills. Håller tummarna för att det blir snart.
Som grädde på moset så snubblade Viggo på en tröskel i söndags vilket resulterade i att han bucklade ett ben i foten. Barn har ju så mjukt skelett att istället för att gå av så böjer det sig liksom. Man gör ingenting åt sådant utan det ger med sig efter ett tag. Men gå på foten det kan han inte. Så han kör en hel varité av kryp- och hastekniker. Lite jobbigt för syrran dock. Man orkar ju inte kånka omkring på en unge när man är övergravid.

Så till min syster vill jag skicka en stor PUSS! Hon är grymt stark och har ett tålamod som jag verkligen beundrar.


Barnen är ute och leker. Tydligen så ska dem gå iväg och hämta Loppans kompis Filippa på dagis strax. Undra just om de har förankrat det med Filippas pappa eller om detta är någonting som de har kommit på själva. 


Nej nu måste jag jobba på lite. Barnen har stuckit med grannen till dagis så nu finns inte en enda ursäkt till att pausa haha.

På återseende!