Vardagar och fredagsmys

 

Helgen är slut och det är måndag igen. Det är väl okej, men jag är så galet trött. Jag kan inte somna på kvällarna. Är trött fram tills dess att jag lägger mig i sängen och huvudet blir helt klarvaket. Varför funkar det så för?

 

Det har varit en lugn och skön helg. Min nya grej har blivit att inte göra upp för mycket planer. Tiden fylls liksom ut ändå.

 

I lördags tog jag och syrran med oss våra småtjejer på en spontan shoppingrunda. Vilma tyckte att det var sådär. Lovis börjar däremot bli riktigt intresserad av att gå i affärer. Jag kanske har skapat ett framtida shoppingmonster? Som tur är så är hon, än så länge, väldigt noga med hur hon spenderar sin veckopeng. Hon väljer med stor omsorg bort det mesta och kommer hem med nästan lika mycket som hon hade från början. Väl hemma mötte jag vår kompis Eric och hans sötnosar till barn i dörren, sen hade jag det lugnt och mysigt hemma resten av dagen.

 

Igår åkte jag med Lovis på innebandyträning. Hon är sjukt gullig när hon spelar för hon är så snäll. Om någon tar bollen från henne så fightas hon inte för att ta tillbaka den. Hon har inte ärvt sin mammas tävlingsinstinkt direkt. Det är typ antingen så småtjejerna är eller tvärtom. Och alla springer efter bollen i en härligt kaosartad klunga.

Därefter åkte vi hem och käkade lunch. Sedan åkte jag med mamma och pappa på husvisning och kollade på ett hus som de vill köpa. Det var några stycken på visningen men jag hoppas att de inte var lika intresserade som mamma och pappa. Nu ska de sälja sitt hus, vilket Leo inte tycker är riktigt okej eftersom han ville ha en liten förankring kvar på Gällstaö. Sedan kom syrran med familj över. Jag och Sofia drog till gymmet och körde ett pass tillsammans och sedan åkte vi hem och käkade tillsammans.

 

Nu sitter jag hemma och dricker en kaffe innan jag ska åka in till jobbet. Jag skulle åka direkt efter att jag hade lämnat barnen men det var en sådan fruktansvärd kö så jag beslutatde mig för att åka hem och jobba lite tills köerna avtagit istället. Så gjorde jag mig en kaffe som jag sippar på samtidigt som jag skriver detta. Det är det som är det bästa med mitt jobb. Att jag kan göra så.

 

Nu är min kaffe slut och jag ska sätta mig i bilen och få använda gaspedalen istället för bromsen. Bara en sådan sak

 

 

Ibland är det ju så att det inte spelar någon roll vad man gör eller vad som händer, dagen förblir nedstämd och trist. En sådan dag har jag idag. Det är lika bra att gilla läget och låta det vara en skitdag liksom.

 

När tragiska händelser sker så skakar det verkligen om tillvaron och ens värderingar. Det är ju hemskt att det ska ske något dåligt för att man ska inse saker och ting. Jag är något av en bergochdalbana just nu. Ni vet när man önskar så mycket men ändå inte vet vad man vill. När man sörjer så mycket men inte glädjer sig åt det som varit bra. När man påverkas så mycket av minsta lilla negativa sak men inte alls lika mycket av de positiva sakerna. Det är knäppt, men det går över. Jag antar att man måste må skit ibland för att kunna må bra. 

 

En bra grej som kommer med motgångar är att värdera sina nära och kära. Jag har så mycket fint folk runt omkring mig och det betyder allt. Med alla fina människor i min närhet så kan man ju klara nästan vad som helst. Men nu räcker det med tråkigheter. Nu vill jag bara att bra saker ska hända ett tag så att man kan få sväva på lite moln också. Sen skulle det ju inte skada med lite vår (jag vet att det är ett tag kvar men ändå...). Ja, så vill jag ju sälja huset med en bra vinst och flytta in i vårt nya hus efter ett helt smärtfritt bygge. Och så vill jag att alla i min närhet ska få vara friska. Och att jag blir sjukt vältränad utan att behöva träna massor. Nu gick jag kanske till överdrift. Men ändå...

 

Det kommer att komma bättre dagar.