Sitter hemma idag och tycker väldigt synd om mig själv. Jag har jätteont i min rygg. Kunde inte sova ordentligt i natt på grund av den där jäkla smärtan som envisar sig med att dessutom stråla upp i nacken och ut i armen. Känner mig nästan invalid. Tur att man kan sitta hemma och jobba i alla fall så slipper folk på jobbet höra mig stånka och stöna och beklaga mig. Resten av familjen flydde fältet fort som attan, vilket jag också skulle ha gjort.
Det är något melankoliskt över att vara hemma själv i tystnaden när regnet smattrar mot fönsterrutorna. Jag tror att jag sätter på musik och gör mig en kaffe till så jag inte deppar ihop. Har unnat mig en paus i jobbet för en stund. Tänkte låta mig inspireras lite så att jag får nya krafter.
I kväll ska jag försöka trotsa ryggsmärtan och slå in de få julklappar jag har köpt som ligger i påsar i vår garderob. På förekommen anledning så litar jag inte på mina barn, framför allt inte på den där blonda söta 7 åringen...
Har återigen hållt mig ifrån bloggen under en längre period. Som vanligt kommer jag att skylla på jobbet, och som vanligt kommer det väl bara att bli detta inlägg och sedan dröja en månad till innan nästa. Men så får det lov att vara. En vacker dag så kanske jag börjar uppdatera som en galning. Vänta ni bara...
Vad har hänt då?
Jag har som sagt jobbat massor, nästan för mycket. Men jag har gjort lite roliga saker också. jag har...
...dansat loss till SHM med världens bästa grannar Jenny-Marie och Marcus (ska ni inte flytta med oss till Älvnäs då, snällaaaa?). Vilken sjukt cool upplevelse det var!!! Jag var inte för gammal, det var massor som var äldre än mig där. Mitt sällskap till exempel...
..följt min sons kärleksliv med spänning. Nu har han dumpat alla de 6 tjejer (elle något i den stilen) för att bara och då menar jag BARA ha ögon för Thea. Det är kärlek på riktigt och den är uppenbarligen ömsesidig. Men detta får mig att tänka på att om en 10 åring kan bli så kär så kan han också få sitt hjärta krossat. Jag fasar för den dagen men njuter under tiden av dessa gulliga turturduvor.
...varit ute på vår nya tomt igen. Denna gång med Lovis som ville se tomten i dagsljus. "Blir det bra?" frågade jag. "Mhm, jag hittar till Matilda härifrån" svarade hon. Kan inte fatta att vi om ett år bor i ett hus på denna tomt... Overkligt!
...åskådat en dansuppvisning med de bästa barnen man kan tänka sig!
...tävlat i vår första gymnastiktävling och tagit silver. Blev så stolt att jag nästan fällde en tår på prisutdelningen.
...plöjt en massa Mad Men avsnitt och har massor med fler framför oss.
...börjat köpa julklappar men framför allt köpt en massa fina presenter till vår lilla kung som blir 10 år på lördag.
Tänk att en bit mark kan betyda så mycket. I flera år har vi drömt och letat och nu är vi liksom där... Det är nästan läskigt att det har gått så fort från det att vi bestämde oss. Vi är helt överens, om det mesta. Det känns så naturligt. Kanske är det för att vi har haft tankarna där så länge. Det ska bli så roligt att ge sig in i detta projekt. Jag är galet laddad!
Den här veckan har varit intensiv. Jag spenderade måndag till onsdag i Berlin på en konferens. Det var en mycket bra konferens och jag fick presentera en marknadsplan för alla deltagare. Det var riktigt kul och lite läskigt på samma gång. Men det gick bra och jag kände mig lite större efter det.
Jag hade sjuk separationsångest i helgen innan jag skulle åka. Tror att det är en följd av allt som har hänt oss i kombination med att jag är lite flygrädd. Men allt gick såklart bra ändå. Jag överlevde både flygresa och att vara ifrån familjen. Jag hade till och med riktigt roligt!
