Härmed gör jag det officiellt. Jag kan inte baka pepparkakshus, jag är dålig på det. Ambitionen var ett karusell men jag skulle ha gräddat de där rackarns delarna lite längre. Så nu till den stora frågan:
Nu har det återigen gått lång tig mellan mina inlägg. Men det skiter jag i!
December har rullat på i ett väldans tempo och det har varit saker inplanerat stup i ett.
Nu har jag en 8-årig son. Helt sjukt. Men jag ska inte säga att den tid då han var en bebis känns som igår för det gör den verkligen inte. Mycket har hänt sedan dess. Förra helgen hade Leo grabbkväll med sina kompisar. Det var två timmar med fullt ös men födelsedagsbarnet verkade nöjd och glad i alla fall och det är ju huvudsaken. Själv somnade jag i soffan.
Igår var det luciafiraande på dagis på morgonen. Lovis var en söt kombo mellan tomte och lucia.
Jag har dragits med en eländig förkylning i över en vecka nu och är verkligen helt slut. Idag trotsade jag det eftersom det var dags för Brommagymnasternas elituppvisning och vi i showgruppen skulle visa upp vårt Bollywood-nummer. Att köra uppvisning när man inte är helt kry är inget jag rekommenderar. Jag kände att jag var off och gjorde fel på några ställen. Tycker dessutom att det är ganska så jobbigt att visa upp sig när det är så många man känner, känner mig lite obekväm i det. Hade hellre stått framför ett gäng helt okända. Hur som helst så verkade det som att vårt lilla nummer gick hem och det var ju trevligt.
Jag hade ju min största supporterliga där som publik och de tyckte helt klart att "mamma var bäst". De tyckte verkligen att det var härligt att vara tillbaka i gympasalen där vi har spenderat så många timmar. Framförallt Leo hade en riktig nostalgitripp när han gick runt bland trampoliner, räck och bommar och pratade om att han mindes när vi brukade vara där.
När man ser tillbaka på det så känns det helt sjukt att vi en gång i tiden var så aktiva. Hur hann vi egentligen med det? För varje uppvisning eller tävling som går känns det allt mer avlägset och det kommer in alltt fler nya ansikten. Det känns lite tudelat. Ibland önskar jag att jag fick återvända till det där härliga gänget som man lämnade. Det är liksom dem jag saknar mest med gympan ju.
Nej, nu ska jag slå mig ned i soffan innan jag blir allt för djup... I morgon är det julfest på mitt kontor och massa skojiga aktiviteter väntar!
Näsan är fylld med snor och hjärnan likaså känns det som.
Jag är på jobbet och ska strax in i ett möte så jag hinner inte skriva så mycket egentligen. Just nu är det så rackarns mycket att göra på jobbet. Jag går nästan under här. Julledigheten känns ju välkommen och så men jag bara hoppas, och nästan ber till Gud om, att jag ska få tillräckligt med tid för att kunna varva ned och rensa bort lite gammalt skit. Just nu ser det liksom mörkt ut, men det kan ju också bero på att jag är lite neggo just idag.
Senare på eftermiddagen ska jag med pappa till Karolinska, han ska både till Radiumhemmet och Thorax idag.
Nu ska jag köra ut de människor som har snott MITT konferensrum. Kanske ska dubbelkolla först så att jag verkligen hade bokat...
Monki är ett sjukt inspirerande företag. Satt idag för mig själv idag, på min lediga dag och softade med deras gratistidning. Jag kollar bara på bilderna för de inspirerar mig massor. Nu ska jag återgå till födelsedagsfirandet här hemma. Jag har ju en 8-åring!!!!!
Var är Christian när han behövs!? Här ska vi leka CSI och ta fingeravtryck på varandra men jag får inte upp den för*%#* flaskan med bläck! Christian kom hem!
Leo var gullig och valde smink som en av premierna när han sålde jultidningar. Idag gav han det till Lovis så vi har sminkat varandra. Min dotter såg ett tag ut som en amerikansk miniskönhetsdrottning! Nu ligger båda och sover i sina nya, självlysande pyjamaser. Mina gullungar!
I morse passade jag på att mysa lite med Leo. Vi låg kvar under täcket och kollade YouTube på min mobil. Vi kollade in klipp från Never Ending Story, Den oändliga historien. Jag har köpt den i födelsedagspresent till Leo så jag ville spana om han verkade gilla den lika mycket som jag gjorde när jag var liten. Han tycke att den verkade mycket bra. Han ska få en TV med inbyggd DVD till sitt rum så det blir ju perfa!
Lovis vill ha full kontroll på sin frisyr. Den senaste tiden har jag fått fota henne så att hon liksom kunnat godkänna den. Ofta vill hon lägga till lite smaklösa detaljer såsom röda rosetter osv. I min telefon finns nu en hårbok!
Då blir det ju väldigt passande att ha den första tävlingen någonsin på denna blogg. Jag har ju minsann sett att det är det bloggerskor har. De lottar ut saker till höger och vänster. I min tävling är priset en privat hårrådgivning med Lovis. Rösta på den frisyr du tycker är snyggast!
1. Flätbonanza 2. Knut 3. Luggflätan
4. Tofs 5. Stjärnspänne 6. Detaljer by Lovis 1
7. Tofs och fläta 8. BAD hair day...
Nu ska jag fortsätta jobba sen blir det mys med ungarna för hela slanten!
Sitter här hemma med en stor knut i magen. I morgon åker Christian till Barcelona med sina kompisar och jag vet ju att jag kommer att sakna honom så innerligt. En hel helg utan honom. Vad ska jag då hitta på för att få tiden att gå snabbt? ÅNGEST!!!! Får tårar i ögonen bara jag tänker på att han ska åka. Jag hatar att vara sådan för jag vill ju egentligen bara att han ska ha roligt så klart...
Varför valde jag att inte göra planer för just denna helg?
Har precis jobbat klart för idag. Har ett stort event i morgon och det har så klart varit massor att göra inför det. Nu är i alla fall allt klart och jag är helt sut. Mitt huvud borde egentligen ligga på kudden nu.
Dessutom så är Christian i Småland och jobbar så det är ju fruktansärt tomt här hemma. Igår skrämde han ihjäl mig. Han åkte hemifrån vid 16 och när jag pratade med honom strax efter 21 så hann han bara säga att det var världens snöoväder och att de inte var framme ännu så bröts det. Efter det fick jag inte tag i honom på flera timmar och blev så klart livrädd att det hade hänt något. Men vid halv ett ringde han, det hade tydligen varit fel på någon mast så han hade fått sätta sig i bilen och åka en bra bit för att få mottagning och kunna ringa mig, han förstod att jag skulle vara orolig eftersom det bröts så tvärt. Han är världens bästa man som gör en sådan sak för att lugna sin lilla hispiga tant!
Idag fick jag ett fint litet pris på jobbet som månadens Real Star (vilket innebär typ månadens medarbetare) vilket kändes otroligt kul och lite generande på samma gång. Jag fick den där vinflaskan och det ska ju bli spännande att se hur BoomBoom smakar...
Världens sötaste barn genom mobillinsen i mörker. En liten hälsning från dem till sin pappa: Kom hem pappa vi saknar dig! Och sluta skrämma mamma...
Nu måste jag verkligen gå och lägga mig så att jag inte ser ut som ett vrak i morgon!
Äter korv och väntar på att pappa ska bli klar i kassan på City Gross. Leos presenter och julklappar är härmed klara medan han själv är på kalas. Perfekt!
Det är så mycket nu att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen. Måste liksom klaga av mig lite. Vi har ett event på jobbet på tisdag och då är det klart att min uppkoppling hemma ska strula också som krydda på moset. Kan inte göra allt mitt jobb om jag inte kommer åt våra interna siter. Blä för det!
Idag har jag alltså suttit med näsan i datorn med avbrott för följande:
1. Utvecklingssamtal för Leo. Shit alltså vilken unge jag har!!!! Han får så mycket beröm och det går bra i skolan, han är en bra kompis, har lätt för att uttrycka sig och charmar alla med sin teater. Man kan nog inte bli mer stolt som mamma!
2. Gymnastik med Lovis och de andra galna 5-åringarna. Jag är helt slut!!!! Hur orkar de och vart får de all sin energi ifrån? Jösses.
Nu ska jag knoppa. I morgon är en lika busy dag som idag men då kommer jag INTE att sitta och jobba till 23 i alla fall för då kommer Rikard (som av Christian fått följande charmerande smeknamn: Rilleboy, Ricicard och Boysenbär) och Lisa med deras lilla Saga på middag hemma hos oss. Det ska bli väldigt mysigt att träffa dem!