Kristin dök upp på Messenger igår. Inget ovanligt med det, men nu hade hon äntligen fått besked om att hon fått det där jobbet som hån så gärna ville ha. Så kul! Det är så härligt när man verkligen känner någons lycka på det sättet, rakt igenom en datorskärm. Det gjorde mig till en glad och stolt vän.


Idag var det Drop In frukost på dagis. Fröknarna hade fixat det så fint med mackor som de värmt i ugnen och en massa härliga pålägg och så kaffe, förståss. Vilka tjejer! Känns verkligen bra att det är just de som tar hand om mitt barn på dagarna.
Trots det blev Lovis helt knäckt när jag skulle åka, bröt ihop totalt. Även om man vet att det går över direkt så känns det lite deppigt att se henne så ledsen. Hon var hur glad som helst innan, tack vare frukosten och att hon skulle med sin kompis Cornelia hem efter dagis. Vinkade i fönstret och gjorde en konstig min till henne och då ryckte det lite i mungipan i alla fall.


Igår satt jag hemma och jobbade. Det var verkligen skönt att få en lugn dag då jag kunde bocka av lite grejer från min att-göra-lista. Pappa satt inne hos mig ett tag han med eftersom de hade städning. Vi tog en kaffepaus tillsammans och det var skönt att få prata lite. Han har det jobbigt just nu min pappa. Älskade pappsen!


På kvällen var jag grymt hurtig. En kort joggingtur, kortare än vad det var tänkt eftersom jag höll på att frysa ihjäl, och så lite hemmastyrka på det! Då kunde jag, med gott samvete, äta chips framför Grey's Anatomy sedan.


Lovis började skriva på sin änskelista igår och det första och enda hon skrev var en hjälm (!?!). Ska bli mycket spännande att se fortsättningen. Hade inte en aning om att hon ville ha en hjälm...

 
Nu ska jag återgå till arbetet.